OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 5 Ersättning för arbete på obekväm tid och övertid

Mom 1 Arbete på obekväm tid

Om de lokala parterna inte träffar överenskommelse om annat gäller följande ersättningsregler för arbete på obekväm tid.

  1. För arbete mellan kl. 16.30–06.30 utbetalas alla dagar följande tillägg (öre/tim):

      1 april 2017   1 april 2018    1 april 2019
    16:30 - 22:30 2 515   2 563 2 614
    22:30 - 06:30 3 200    3 261  3 1326
     
  2. För arbete under helger och veckoslut utgår tillägg utöver vad som anges under A enligt följande:

    från kl. 22.30 dag före lördag och helgdag till kl. 22.30 på söndag och helgdag eller där flera sådana följer på varandra kl. 22.30 den sista av dem 7 040 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2017, 7 174 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2018 och 7 317 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2019.

    Anmärkning

    Tillägg utgår inte på lördagar eller sön- och helgdagar för tid som utgör inarbetning av klämdagar.

  3. För arbete under storhelger som anges i § 4 mom 4:2 utgår tillägg utöver vad som anges i punkt A med 15 658 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2017, 15 956 öre/tim fr.o.m. den
    1 april 2018 och 16 275 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2019.

    Anmärkning 1
    Tillägg enligt punkterna B och C utgår ej samtidigt.

    Anmärkning 2
    I den mån ordinarie arbetstid för dagtid, tvåskift eller intermittent treskift dagen före julafton är utlagd under tid som definieras som storhelg (enligt § 4 mom 4:2, Kontinuerlig drift) och arbetsbefrielse sker eller s.k. trivselaktiviteter anordnas betalas inget tillägg enligt punkten C.

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Bestämmelserna om ersättning för arbete på obekväm tid är dispositiva för de lokala parterna. Det betyder att de lokala parterna kan komma överens om andra belopp, klockslag eller någon annan konstruktion för ersättningen t.ex. fasta månadstillägg.

En överenskommelse om andra ob-ersättningar än de ovan angivna kan inte träffas direkt med en enskild arbetstagare. Vid t.ex. individuellt överenskommen förläggning av ordinarie arbetstid, som tillkommit på arbetstagarens initiativ, kan det vara lämpligt att anpassa reglerna om ob-ersättning. En överenskommelse om en sådan anpassning måste godkännas av den lokala fackliga organisationen.

Finns inte någon lokal överenskommelse betalas vid arbete under de tider som anges i avtalet ob-tillägg med angivna belopp. Detta gäller dock inte vid övertidsarbete eftersom ob-tillägg och övertidstillägg inte betalas samtidigt. Det finns dock ett undantag från detta som gäller övertidsarbete vid kontinuerlig drift (se under rubriken ”Inte ob- och övertidstillägg samtidigt”).

För att få ob-ersättning krävs naturligtvis att arbetstagaren arbetar under ordinarie arbetstid som medför rätt till ob-ersättning, s.k. ob-tid. Från den regeln finns emellertid några undantag. Ob-tillägg betalas vid uttag av betald ledighet ur arbetstidsbanken, vid ledighet enligt förtroendemannalagen samt vid permission eller permittering. Förutsättningen är naturligtvis att ledigheten är förlagd under ob-tid.

När arbetstagaren inte längre arbetar i en arbetstidsordning som berättigar till ob-ersättningen försvinner ersättningen samtidigt med förändringen.

Ordinarie arbetstid förlagd till veckoslut eller storhelger
Vid arbete ordinarie arbetstid som förlagts till veckoslut eller storhelger betalas ob-tillägg enligt punkterna B eller C under där angivna perioder. Tillägg enligt B och C betalas aldrig samtidigt. Däremot kan tillägg enligt A betalas samtidigt med tillägg enligt B eller C.

Tillägg enligt C blir främst aktuellt vid kontinuerlig drift med storhelgsarbete. Vad som räknas som storhelger framgår av § 4 mom 4:2. Om ordinarie arbetstid läggs ut under storhelger och det inte är fråga om kontinuerlig drift ska skiftbytestiderna och därmed gränserna för vad som räknas som storhelger, enligt § 4 mom 4:2 anses vara klockslagen 06.00, 14.00 respektive 22.00. Till exempel ska storhelgen vid nyår anses börja kl. 22.00 dagen före nyårsafton.

Anmärkning 2
Om ordinarie arbetstid förläggs efter kl. 14.00 dagen före julafton och arbete utförs denna tid utgår ob-tillägg enligt punkten C. Detta gäller t.ex. även vanlig dagtid. Enligt anmärkning 2 i avtalet utgår dock inget C-ob om arbetstagarna arbetsbefrias, eller arbetsgivaren anordnar någon trivselaktivitet denna tid.

Mom 2 Övertidsarbete

Övertidsarbete ersätts dels med särskilt övertidstillägg, dels med ersättning för den arbetade tiden. Ersättning för den arbetade tiden utgår antingen i pengar eller om arbetstagaren så önskar i form av tid som förs till en tidbank, en timme för varje övertidstimme. Hur tid i tidbanken kan disponeras framgår av § 5 mom 5.

Anmärkning
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att begränsa antalet övertidstimmar som ska ersättas med tid till tidbanken.

Övertidstillägg i öre per timme utgår enligt följande tabell.

Tid  Övertid

Kollektiv produktions-övertid
Övertid å skift


  1 april 2017 1 april 2018 1 april 2019 1 april 2017 1 april 2018 1 april 2019
Måndag–fredag (arbetsdagar)   6764 6893 7031  8700 8865 9042
Arbetsfria vardagar i gällande arbetstidsschema   8700 8865 9042  11593 11813 12049
Lördag–söndag
Helgdagar, midsommar-, jul- och nyårsafton 
 11593 11813 12049  13534 13791 14067

Övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid utgår ej samtidigt*.

Sker övergång från ett arbetstidsschema till ett annat (exempelvis från dagtid till tvåskift) utan arbetsuppehåll om minst elva timmar ska övertidsersättning utgå för så många timmar som arbetsuppehållet understiger detta antal.

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Arbete utöver arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått per dag räknas som övertidsarbete. Detta förklaras närmare i kommentaren till § 4 mom 5.

Vid övertidsarbete betalar arbetsgivaren förutom lön för den arbetade tiden även ett övertidstillägg enligt tabellen i avtalet.

Tid till tidbank
Vid övertidsarbete kan arbetstagaren begära att den arbetade tiden – timme för timme – förs till den individuella tidbanken i stället för att han eller hon direkt får lön för övertidsarbetet. Övertidstillägget betalas dock alltid ut. Tiden i tidbanken kan sedan disponeras på olika sätt, vilket förklaras närmare i kommentaren till mom 5 nedan. De lokala parterna har möjlighet att komma överens om att begränsa antalet övertidstimmar som kan föras till tidbanken.

Dygnsgräns
Vid beräkning av huruvida arbetstidsmåttet fullgjorts är det normalt dygnsgränsen kl. 24.00 som styr. Se närmare kommentaren till § 4 mom 5. Vid tilllämpningen av de olika övertidstilläggen i tabellen är det också dygnsgränsen 24.00 som gäller. Exempelvis betalas högre övertidstillägg efter kl. 24.00 fredag.

Byte av arbetstidsschema
Om en arbetstagare byter arbetstidsschema och arbetsuppehållet vid bytet blir kortare än elva timmar har arbetstagaren rätt till övertidsersättning för så många timmar som arbetsuppehållet understiger elva timmar. Det är en betalningsregel och tiden räknas inte som övertidsarbete och ska därför inte journalföras.

Exempel
En arbetstagare går av andra skiftet vid tvåskiftsarbete kl. 22.30 och går på dagtid kl. 07.00 dagen därpå. Arbetsuppehållet understiger 11 timmar med 2,5 timmar för vilka övertidsersättning betalas.

Efter bytet av arbetstidsschema är det självfallet det nya schemat som styr bedömningen av vilken betalning som ska utgå enligt elvatimmarsregeln.

Exempel
En arbetstagare övergår från tvåskift till dagtid. Arbetstagaren får då övertidstillägg enligt kolumnen ”Övertid” dvs. inte ”Övertid å skift” för det antal timmar uppehållet understiger 11 timmar. Skulle arbetstagaren byta från dagtid till tvåskift får arbetstagaren i stället övertidstillägg enligt ”Övertid å skift” om uppehållet understiger 11 timmar.

Arbetsfri vardag
Högre övertidstillägg ska betalas om övertidsarbetet utförts på arbetsfri vardag i gällande arbetstidsschema. Här avses arbetstidsschemat för berörd arbetstagare dvs. om ordinarie arbetstid är utlagd viss dag eller inte för arbetstagaren ifråga. För arbetstagare i intermittent och kontinuerligt skiftarbete innebär detta att det högre övertidstillägget ska betalas om övertidsarbetet utförs dag då arbetaren annars skulle ha varit ledig (haft friskift).

Även för arbetstagare med intermittent deltidsarbete ska frågan om arbetsfri dag avgöras med utgångspunkt från det för arbetstagaren gällande arbetstidsschemat.

Man måste skilja mellan arbetstidsschemat, dvs. förläggningen av ordinarie arbetstid, och utlagd ledighet. Att arbetstagare är lediga en viss dag, t.ex. har semester eller utlagd betald ledighet, innebär således inte att dagen räknas som arbetsfri.

Övertid å skift
Övertidsarbete å skift förutsätter att arbetet räknas som skiftarbete. Vad som är skiftarbete finns beskrivet i kommentaren till § 4 mom 3:2.
Arbetstagare som arbetar skift ska ha övertidstillägg som för övertid på skift, även om de arbetar övertid utanför skiftanordningen, t.ex. på en lördag, söndag eller någon annan arbetsfri dag i arbetstidsschemat. Däremot ska arbetstagare som arbetar dagtid i sådana fall inte ha betalning som för övertid på skift. Ständigt nattarbete räknas normalt som skiftarbete.

Inte ob- och övertidstillägg samtidigt
Övertidstillägg och ersättning för obekväm arbetstid kan inte betalas samtidigt, dvs. ob-tillägg betalas inte vid övertidsarbete.

Det finns dock ett undantag från denna regel. Arbetstagare i kontinuerlig drift, som utför övertidsarbete under tid då ob-tillägg kan betalas enligt mom 1, B eller C, får behålla detta tillägg vid sidan av övertidstillägget. Detta gäller endast då kontinuerligt skiftarbete förekommer vid företaget och endast för arbetstagare som arbetar i en sådan arbetsordning. Ob-tillägget enligt mom 1, A betalas aldrig vid övertidsarbete.

Mom 3 Skiftformstillägg

Vid skiftarbete utgår skiftformstillägg i procent på månadslönen enligt följande

intermittent treskiftsarbete  1,65 procent 
kontinuerligt treskiftsarbete  8,90 procent 
kontinuerligt skiftarbete med storhelgsdrift      10,25 procent 
ständigt nattarbete  2,85 procent 

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Skiftformstilläggen är normerande, dvs. tvingande för såväl arbetsgivaren som för arbetstagarna och ska varken under- eller överskridas.

Även arbetstagare som endast tillfälligt deltar i kontinuerligt eller intermittent skiftarbete samt ständigt nattarbete, har rätt till skiftformstillägg. Omvänt gäller att arbetstagare som normalt arbetar i en sådan skiftordning men som tillfälligtvis arbetar dagtid, saknar rätt till skiftformstillägg under dagtidsarbetet.

Vid övertidsarbete betalas skiftformstillägg på lönen för den arbetade tiden men inte på övertidstillägget.

Underlag för beräkning av skiftforms- och underjordstillägg
Skiftformstillägg liksom underjordstillägg ska förutom på månadslönen, även beräknas på fasta månatliga lönetillägg och på rörliga lönedelar, till den del utfallet är direkt hänförligt till arbetstagarens eller en viss grupps prestation.

Med fasta lönetillägg per månad avses dock inte ersättningar som betalas till följd av viss arbetstidsförläggning t.ex. ob-tillägg.

Med uttrycket ”utfallet är direkt hänförligt till arbetstagarens eller en viss grupps prestation” menas att enskilda arbetstagare och arbetare i grupp genom sin arbetsinsats ska ha en direkt påverkan på utfallet av den rörliga lönedelen. Ersättningar som baseras på bolagets vinst eller liknande ekonomiska parametrar, där det är fråga om påverkanssamband som ligger långt ifrån den egna eller gruppens arbetsinsats, ska inte medtagas vid beräkning av skiftforms- eller underjordstillägg.

Det innebär att i det fall en rörlig lönedel består av flera olika parametrar och arbetstagarna inom Teknikavtalet IF Metalls avtalsområde bara delvis, genom sin arbetsinsats kan påverka utfallet, ska skiftforms- och underjordstillägg endast beräknas på utfallet av den eller de parametrar de kan påverka.

Exempel
På arbetsplatsen tillämpas en rörlig lönedel för arbetstagarna. Den rörliga lönedelen bestäms utifrån fyra olika parametrar. De fyra parametrarna är prestation, kvalitet, fakturering och företagets vinst. Varje parameter står för 25 procent av den röliga lönedelens utfall.

Arbetarna har som enskilda arbetstagare och som grupp en direkt påverkan på prestationen som mäts genom antal producerade artiklar. De påverkar också direkt kvaliteten på de producerade artiklarna. Fakturering mot kund sker av tjänstemännen på företaget. Företagets vinst är beroende av flera olika faktorer som efterfrågan av företagets produkter, marknadsföring, företagsledningens insatser med mera. I detta fall beräknas skiftforms- och underjordstillägg på utfallet av den röliga lönedelen på den del som är hänförlig till parametrarna prestation och kvalitet. Däremot inte på rörliga lönedelar som baseras på fakturering och företagets vinst.

Mom 4 Underjordstillägg

Vid underjordsarbete enligt § 4 mom 3:4 utgår särskild ersättning med 8 procent av månadslönen.

Anmärkning
Vid beräkning av skiftforms- och underjordstillägg jämställs med månadslönen fasta lönetillägg per månad samt rörliga lönedelar till den del utfallet är direkt hänförligt till arbetstagarens eller viss grupp av arbetstagares prestation.

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Vid vissa underjordsarbeten är arbetstiden 36 timmar per vecka enligt § 4 mom 3:4.

Detta gäller endast vid arbete i bergrum under byggnad eller vid tillfälliga servicearbeten i gruvor. Stadigvarande arbete i exempelvis bergrumsverkstäder eller i andra färdiga anläggningar under jord omfattas inte.

Rätten till förkortad arbetstid gäller inte vid kortvariga, enstaka underjordsarbeten som varar högst åtta timmar per vecka. Den särskilda ersättningen om 8 procent av lönen betalas emellertid oavsett om arbetstiden förkortas eller inte.

Beträffande underlag för beräkning av underjordstillägg se kommentaren till mom 3 ovan.

Mom 5 Regler för tidbanken

Den tid arbetstagaren har innestående i tidbanken kan disponeras enligt följande.

Mom 5:1 Betald ledighet

Efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren kan tiden tas ut i form av betald ledighet.

Anmärkning
I normalfallet ska arbetstagaren ta upp frågan om betald ledighet i god tid. Vid överenskommelse om utläggning ska både arbetstagarens önskemål och produktionens behöriga gång beaktas.

Under sådan ledighet görs inte löneavdrag och betalas tillägg för obekväm tid till den del ledigheten förlagts då sådant tillägg betalas.

Vid uttag av betald ledighet återförs motsvarande tid som tillgänglig övertid enligt § 4 mom 5:2, dock högst 200 timmar per år.

Mom 5:2 Kontant betalning

Efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren kan uttag ur tidbanken göras i form av kontant betalning som motsvarar aktuell lön per timme.

Mom 5:3 Ersättning i form av pensionspremie

Om inte de lokala parterna kommer överens om annat gäller följande.
Den tid i tidbanken som vid årsskifte överstiger 100 timmar ska ersättas genom att belopp som motsvarar aktuell lön per timme betalas in som premie till pensionsförsäkring för arbetstagaren.

Om arbetstagaren senast den 15 januari påföljande år så begär kan även övrig tid som finns i tidbanken disponeras på detta sätt.

Om uttag i form av pensionspremie medför lägre skattekostnader för arbetsgivaren i förhållande till uttag i form av lön ska pensionspremien ökas med mellanskillnaden.

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Intjänande av tid till tidbanken
Tid till tidbanken tjänas in antingen genom arbetstidsförkortning (se § 4 mom 3:3) eller genom övertidsarbete (se mom 5). Intjänad tid förs till den individuella tidbanken och ”lagras” där. Någon skillnad beroende på om intjänad tid härrör från arbetstidsförkortning eller övertidsarbete behöver inte göras. All tid behandlas på samma sätt.

De lokala parterna kan komma överens om att hela eller delar av arbetstidsförkortningen schemaläggs innan den har intjänats. Tid som intjänats och hamnat i tidbanken är personlig och disponeras av arbetstagaren enligt nedan.

Betald ledighet
Om arbetstagaren vill ta ut tid ur tidbanken för betald ledighet krävs överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsledningen om förläggningen av ledigheten. Det finns alltså inte någon ensidig rätt för vare sig arbetstagaren eller arbetsgivaren att ta ut respektive lägga ut betald ledighet. Av anmärkningen till bestämmelsen framgår att frågan om betald ledighet i normalfallet ska tas upp i god tid. Vidare ska både arbetstagarens önskemål och produktionens behöriga gång beaktas. Det innebär att arbetstagaren ska begära sin ledighet i så god tid det är möjligt. Arbetsgivaren har då större möjligheter att planera verksamheten på ett sådant sätt att arbetstagarens önskemål om betald ledighet kan tillgodoses.

Företaget behöver dock inte medge betald ledighet då det är mycket att göra och det inte går att planera in ledighet. Om arbetsledningen med hänvisning till olägenheter för produktionen tvingas avböja utläggning av ledighet vid ett visst tillfälle, får ledigheten läggas ut vid ett senare tillfälle som företaget och arbetstagaren kan enas om.

Vid uttag av betald ledighet återförs motsvarande tid som tillgängligt övertidsutrymme enligt § 4 mom 5:2. Högst 200 timmar per kalenderår kan återföras.

Det är därför viktigt att anteckna i övertidsjournalen (se § 4 mom 7) när uttag ur tidbanken för betald ledighet sker.

När betald ledighet läggs ut behåller arbetstagaren sin månadslön inklusive eventuella tillägg. Förläggs ledigheten till tid som berättigar till ob-tillägg ska även detta tillägg betalas. Grundprincipen är således att arbetstagaren även under betald ledighet får lön som om han eller hon hade arbetat.

Ersättning i pengar
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överens om att tid i tidbanken disponeras i form av kontant betalning. Betalningen är aktuell lön per timme inklusive eventuellt skiftformstillägg om arbetstagaren vid uttagstillfället arbetar i sådan skiftanordning som berättigar till skiftformstillägg. Eventuella ob-tillägg påverkar inte betalningen.

Sådana överenskommelser kan dock inte träffas med arbetstagare i förväg innan tiden intjänats. Sådana överenskommelser kan inte heller träffas med verkstadsklubb eller avdelning.

Pensionspremie
Uttag av tid ur tidbanken kan även ske för betalning av premie till en pensionsförsäkring för arbetstagaren.

Då denna bestämmelse är en så kallad stupstock, kan de lokala parterna komma överens om annan hantering än den i avtalet. Om lokal överenskommelse inte träffas gäller följande.

Den tid i tidbanken som vid årsskifte överstiger 100 timmar ersätts genom att belopp, som motsvarar aktuell lön för den överskjutande tiden, betalas av arbetsgivaren som pensionspremie.

Om arbetaren senast den 15 januari efterföljande år begär det kan även tid understigande 100 timmar i tidbanken användas för betalning av pensionspremie. Med aktuell lön avses lönen vid årsskiftet. Den närmare beräkningen av pensionspremiens storlek framgår direkt av avtalstexten. Då skattekostnaderna för pensionspremien är lägre än för lön ska lönen uppräknas vid premiebetalningen. Under 2013 är denna uppräkning 5,76 procent.

Anställningen upphör
Vid en anställnings upphörande ska tidbanken normalt tömmas innan anställningen avslutas. Arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om på vilket sätt detta ska ske. Skulle det av olika skäl inte vara möjligt att tömma tidbanken ersätts kvarstående tid vid anställningens upphörande genom ersättning i pengar alternativt genom att pensionspremie inbetalas.