§ 8 Sjuklön m.m.

Mom 1 Rätt till sjuklön m.m.

Rätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön.

Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska arbetstagaren snarast möjligt anmäla sjukdomsfallet till arbetsgivaren samt uppge när han beräknar kunna återgå i arbete. Arbetstagaren har inte rätt till sjuklön för tid innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts till arbetsgivaren. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, ska anmälan ske så fort hindret upphört.

Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning han inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen. Arbetstagaren har inte rätt till sjuklön innan han lämnat denna försäkran.

Arbetsgivaren kan besluta att arbetstagaren för att ha rätt till sjuklön ska styrka sjukdomen med läkarintyg från första sjukdagen eller senare och även anvisa att särskild läkare ska utfärda intyget. Intyget ska utvisa att arbetsoförmåga föreligger samt sjukperiodens längd. Arbetsgivaren betalar kostnaderna för intyg som han begärt.

Före det att arbetsgivaren beslutar enligt fjärde stycket ska han samråda med lokal arbetstagarpart. I särskilda fall kan samråd ske efter det att beslutet är fattat. Vid samrådet ska arbetsgivaren redovisa skälen för beslutet.

Från och med den åttonde kalenderdagen ska arbetstagaren alltid styrka sjukdom med läkarintyg.

Om arbetstagaren lämnar oriktig eller vilseledande uppgift om förhållande som är av betydelse har han inte rätt till sjuklön.

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Sjuklön
Arbetsgivaren är enligt sjuklönelagen skyldig att betala sjuklön till de anställda under de första 14 kalenderdagarna av en sjukperiod. Teknikavtalet IF Metalls sjuklöneregler har anpassats efter denna lag.
Inledningsvis bör påpekas att sjuklön utges vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan.

Rätt till sjuklön
Samtliga arbetstagare har rätt till sjuklön från första anställningsdagen. Undantag gäller anställningar som avser kortare tid än en månad. Då har den anställde rätt till sjuklön först 14 kalenderdagar efter det att anställningen tillträtts.

Uppdragstagare och egenföretagare omfattas inte av sjuklönereglerna. För dessa gäller i stället bestämmelserna i Socialföräkringsbalken om sjukpenning, som administreras av Försäkringskassan.

Exempelvis är facklig förtroendeman som utför fackligt arbete för en IF Metallavdelnings räkning uppdragstagare för denna. Om han blir sjuk under ledighet för sådant arbete betalar Försäkringskassan sjukpenning. Arbetsgivaren betalar inte sjuklön i det fallet.

Från och med den femtonde kalenderdagen i sjukperioden betalar Försäkringskassan sjukpenning. AFA-sjukförsäkring (AGS) betalar dessutom viss sjukersättning.

Sjukpenning istället för sjuklön
I vissa situationer med frånvaro från arbetet i samband med behandling eller rehabilitering, som syftar till att förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan, har arbetstagaren inte rätt till sjuklön. I dessa situationer betalar Försäkringskassan istället sjukpenning från första frånvarodagen (enl. Socialföräkringsbalken). Det kan bl.a. gälla vid rehabilitering och vid vissa operativa ingrepp. En förutsättning är att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare och ingår i en av Försäkringskassan godkänd plan. Arbetsförmågan anses nedsatt i den mån arbetstagaren på grund av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.

Sjuklöneperiod
Två begrepp – sjuklöneperiod och sjukperiod – har grundläggande betydelse för tillämpningen av sjuklönereglerna i avtalet.

Sjuklöneperioden börjar räknas fr.o.m. den första arbetsdagen som den anställde helt eller delvis är frånvarande på grund av att arbetsförmågan är nedsatt av sjukdom och omfattar de därpå följande 13 kalenderdagarna.

Sjukperiodens längd vid reskostnadsersättning
Om en arbetsgivare istället för att betala sjuklön betalar ersättning för merkostnader en anställd har för att resa till och från arbetet, räknas dagar med sådan ersättning som sjuklönedagar oavsett att arbetstagaren faktiskt arbetar och får lön. Den anställde kan komma överens om detta med sin arbetsgivare i situationer då arbetstagaren på grund av sitt hälsotillstånd inte kan använda de färdmedel han normalt använder men kan utföra arbete om han kommer till arbetsplatsen. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att träffa en sådan överenskommelse. Efter sjuklöneperiodens utgång, dvs. efter 14 kalenderdagar med sjuklön/reseersättning övertar Försäkringskassan ansvaret för reskostnader och eventuell sjukpenning, dvs. sjuklön utgår inte.

 Sjukperiod
Sjukperioden löper så länge den anställde på grund av sjukdom oavbrutet är frånvarande från arbetet hela dagar eller del av dag. Det saknar betydelse om det är olika sjukdomsorsaker som föranleder frånvaron. Omvänt innebär detta att sjukperioden bryts om arbetstagaren arbetar en hel dag. Vid deltidssjukskrivning med eventuell intermittent förläggning bryts dock inte sjukperioden av att arbetstagaren arbetar en hel dag. Om arbetstagaren återinsjuknar inom fem kalenderdagar fortsätter dock sjukperioden. Se nedan.

Det finns inga begränsningar av antalet sjuklöneperioder under ett kalenderår. Däremot kan arbetsgivaren få ersättning från Försäkringskassan för arbetstagare som har omfattande korttidssjukfrånvaro. Se nedan.

Om arbetstagarens sjukskrivningsgrad ändras under pågående sjukperiod t.ex. från halv sjukskrivning till hel räknas detta som en fortsättning på samma sjukperiod. Om fjortondagarsgränsen passerats ska arbetsgivaren således inte betala sjuklön.

Om arbetstagaren däremot har halvt aktivitetsstöd eller halv sjukersättning och under en sådan period blir helt sjukfrånvarande betraktas detta som en ny sjukperiod. Arbetstagaren har då rätt till sjuklön beräknad på halvtidslönen.

Återinsjuknande
Har arbetstagaren återgått i arbete och sedan efter en tid insjuknar på nytt, räknas detta som en ny sjukperiod. I det speciella fall arbetstagaren efter en sjukperiod återgår i arbete och åter insjuknar inom fem kalenderdagar betraktas dock detta som en fortsättning på tidigare sjukperiod när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och sjuklöneperiodens längd. I övrigt räknas det som en ny sjukperiod.

Om tillfrisknandet eller återinsjuknandet sker under arbetsfria dagar ska beräkningen av de fem kalenderdagarna ske på följande sätt.

Sjukperiodens avslutande
En sjukperiod upphör i och med att en anställd återgår i arbete och arbetar en hel arbetsdag. Sjukperioden avslutas då kalenderdagen närmast före. Om det genom läkarintyg eller på annat sätt styrks att sjukdomstillståndet och nedsättningen av arbetsförmågan upphörde ytterligare en eller flera arbetsfria dagar tidigare räknas dock den dagen som avslutningsdag för sjukperioden.

Exempel
En anställd återkommer i arbete en måndag efter en tids sjukdom. Söndagen räknas då som avslutandedag i sjukperioden. Om den anställde däremot med ett läkarintyg visar att sjukskrivningen gäller t.o.m. fredagen innan utgör fredagen sista dagen i sjukperioden.

Återinsjuknandedag
Som återinsjuknandedag räknas den första arbetsdagen arbetstagaren inte arbetar en hel dag på grund av att arbetsförmågan helt eller delvis åter är nedsatt av sjukdom. Om arbetstagaren med läkarintyg eller på annat sätt styrker att återinsjuknandet skett en tidigare arbetsfri dag räknas dock denna som återinsjuknandedag.

Även om ett sjukdomsfall betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod vad gäller karensdag, sjuklönens storlek och sjuklöneperiodens längd, är det i övrigt fråga om en ny sjukperiod. bl.a. när det gäller det allmänna kravet på att styrka sjukdomsfallet med läkarintyg fr.o.m. den 8:e dagen i sjukperioden. Arbetsgivaren kan också begära läkarintyg redan från första dagen i den nya sjukperioden, dvs. i detta fall fr.o.m. återinsjuknandedagen.

Exempel
En anställd, som arbetar dagtid, återkommer i arbete efter en längre tids sjukdom och arbetar onsdag, torsdag och fredag. Efterföljande måndag är han åter sjukfrånvarande. Avslutandedag i den tidigare sjukperioden är tisdagen. Återinsjuknandedag är efterföljande måndag dvs. den 6:e kalenderdagen efter avslutandedagen. Måndagen utgör då karensdag i en ny sjuklöneperiod.

För det fall den anställde genom läkarintyg eller på annat sätt styrker att sjukdomsfallet inträffade redan under lördagen eller söndagen, är den dagen återinsjuknandedag. Återinsjuknandedagen infaller då inom fem kalenderdagar efter avslutandedagen. Det är fråga om en fortsättning av tidigare sjukperiod när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och beräkningen av sjuklöneperiodens längd. Försäkringskassan fortsätter att betala sjukpenning och arbetsgivaren ska inte betala någon sjuklön. 

Om en sjukperiod avslutas under pågående sjuklöneperiod och återinsjuknandet sker inom fem kalenderdagar avbryts den kalendariska räkningen av sjuklönedagar i och med avslutandedagen och fortsätter återinsjuknandedagen.

Exempel
En anställd är sjukfrånvarande måndag till tisdag, arbetar onsdag, torsdag, fredag och är åter sjukfrånvarande efterföljande måndag och förblir sjuk resten av den veckan. Han uppvisar sedermera ett läkarintyg som styrker att återinsjuknandet skedde under söndagen. Måndag utgör dag 1 i sjuklöneperioden, tisdag dag 2, söndag dag 3, måndag till fredag dag 4–8. Den första måndagen utgör karensdag. Tisdagen får han sjuklön med 80 procent liksom efterföljande vardagar den andra veckan.

Arbetsgivarens rapporteringsskyldighet till Försäkringskassan

Anmälningsskyldig vid sjukdomsfall längre än 14 kalenderdagar
Arbetsgivaren är skyldig att anmäla sjukdomsfall med rätt till sjuklön till Försäkringskassan om sjukdomsfallet fortsätter efter 14:e kalenderdagen. Anmälan ska göras till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar från det sjuklöneperioden avslutats.

Även om anmälan till Försäkringskassan skulle komma in för sent har den anställde rätt till sjukpenning.

Anmälningsskyldighet och uppgiftsskyldighet vid arbetsskada
Arbetsgivare, som fått kännedom om inträffad arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan. Arbetsgivaren är också skyldig att på begäran från bl.a. Försäkringskassan lämna uppgift om den som drabbats av arbetsskada rörande förhållanden som är av betydelse för bedömning av skadefallet vid tillämpningen av Socialföräkringsbalken.

Sjukanmälan
Den anställde ska snarast möjligt anmäla sin sjukfrånvaro till arbetsgivaren. Detta innebär i normalfallet att sjukanmälan ska göras i anslutning till arbetstidens början.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjukanmälningsdagen är normalt karensdag. Har arbetstagaren varit fysiskt eller psykiskt förhindrad att själv eller genom någon annan göra sjukanmälan (s.k. laga förfall) och anmälan skett så snart hindret upphört utgör dock första sjukfrånvarodagen karensdag.

Exempel
En anställd är sjukfrånvarande måndag vecka 1 till fredag vecka 2. Under måndagen har arbetstagaren haft laga förfall och inte kunnat sjukanmäla sig. Hindret upphörde måndag kväll. På tisdag morgon sjukanmäler han sig till företaget vid arbetstidens början. Det innebär att sjuklöneperioden börjar löpa måndag och måndagen utgör karensdag. Läkarintyg ska uppvisas från och med nästkommande måndag.

Den anställde är även skyldig att hålla arbetsgivaren underrättad om sjukdomsförloppet och när han eller hon beräknas kunna återgå i arbete.

De praktiska rutinerna för sjukanmälan, hur och till vem anmälan ska göras etc., måste göras allmänt kända för de anställda. Om särskilda rutiner ska gälla för sjukanmälan under semester, vid utlandsresa och vid insjuknande under arbetstid måste detta tydligt klargöras. Se vidare nedan avsnittet sjukdom under semester.

Skriftlig försäkran
Arbetstagaren ska lämna en skriftlig och undertecknad försäkran att han eller hon varit sjuk och under vilken tid arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av att arbetsförmågan varit nedsatt av sjukdom.

Den anställde har inte rätt till sjuklön förrän han/hon lämnat en sådan försäkran till företaget.

Normalt lämnas försäkran till arbetsgivaren efter sjukperiodens slut. Vid sjukdomsfall som varar längre tid än 14 kalenderdagar kan det vara praktiskt att den sjuke lämnar in en försäkran för sjuklöneperioden. Arbetsgivaren kan då betala sjuklön närmast följande avlöningstillfälle.
De närmare rutinerna för försäkran måste fastställas i företaget. Försäkringskassan har tagit fram en blankett för försäkran som företaget kan använda. Arbetsgivaren kan också välja att själv ta fram en egen, enklare blankett.

Redovisning av sjuklön
De företag som vill att sjuklönen ska redovisas särskilt t.ex. i lönebesked kan beräkna denna genom att först göra ett sjukavdrag för varje frånvarotimme med 100 procent enligt formeln

100 % x  __månadslönen x 12__
52 x veckoarbetstiden

Därefter beräknas sjuklönen per sjukfrånvarotimme enligt

dag 1  0 %  karensdag 
dag 2-14   80 % x   __månadslönen x 12__
52 x veckoarbetstiden

I det fall den sjuke inte lämnat en skriftlig försäkran till företaget vid avstämningsdagen för löneberäkning görs sjukavdrag med 100 procent. Sjuklönen utbetalas sedan med 0 respektive 80 procent efter det att arbetstagaren inlämnat en försäkran till arbetsgivaren.

Oriktiga uppgifter från den anställde
Den anställde har inte rätt till sjuklön om han eller hon lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden som har betydelse för rätten till eller beräkningen av sjuklönen. Det är också viktigt att notera att AD i praxis ser mycket allvarligt på fall då arbetstagaren kommer med oriktiga uppgifter. Arbetstagaren riskerar då sin anställning i företaget.

Sjukdomsorsak
Enligt sjuklönelagen ska den anställde lämna en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen. Han är inte skyldig att närmare ange vilken sjukdom som orsakar arbetsoförmågan.

Det är dock i de flesta fall naturligt för den anställde att redovisa sjukdomsorsaken. Det är av ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och den anställde att sjukdomen klarläggs så tidigt som möjligt. Att arbetsgivaren känner till sjukdomsorsaken är bl.a. en förutsättning för att arbetsgivaren ska kunna förebygga ohälsa eller utreda vad som kan vara lämpliga åtgärder för en snabb återgång i arbete. Det är också i de flesta fall en förutsättning för att arbetsgivaren ska veta vilka andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren eventuellt kan erbjuda och som arbetstagaren kan utföra. I praktiken är det knappast möjligt att tillfredsställande beskriva arbetsförmågan om relevanta orsakssamband inte redovisas.

Det kan dock finnas situationer när den anställde upplever sin egen sjukdom som känslig och av integritetsskäl inte vill upplysa arbetsgivaren om sjukdomen. En sådan önskan bör respekteras om arbetsgivaren inte har skäl att misstänka att andra orsaker än sjukdom ligger bakom frånvaron. Arbetsgivaren har då alltid möjlighet att begära att arbetaren styrker sjukdomen med läkarintyg från och med en tidigare dag än den 8:e kalenderdagen i sjukperioden.

Läkarintyg
Den som är sjukfrånvarande mer än sju kalenderdagar är skyldig att styrka sjukdomen och nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg fr.o.m. 8:e kalenderdagen i sjukperioden. Arbetstagaren ska utan uppmaning lämna intyget till arbetsgivaren. Om arbetstagaren inte gör det bortfaller rätten till sjuklön för denna tid och han löper risken att frånvaron betraktas som olovlig.

Om den anställde ofta är sjukfrånvarande, eller om misstankar finns att andra orsaker än sjukdom ligger bakom frånvaron, kan arbetsgivaren begära att den anställde i fortsättningen styrker frånvaron med ett läkarintyg från en tidigare dag, t.ex. från och med första sjukfrånvarodagen i kommande sjukperioder (s.k. förstadagsintyg).

Detta kan också vara aktuellt såsom en förutsättning för sjuklön i situationer då den praktiska tillsynen av sjukfrånvaron är svår, t.ex. under företagets semesterstängning eller då en anställd blir sjuk utomlands.

Arbetsgivaren kan också under pågående sjukperiod besluta att arbetstagaren ska visa läkarintyg fr.o.m. en tidigare dag än den 8:e kalenderdagen i frånvaroperioden.

Arbetsgivaren kan också anvisa särskild läkare att utfärda det begärda intyget. Syftet är att komma till rätta med situationer där arbetstagaren vänder sig till en eller flera särskilda läkare och det finns anledning att ifrågasätta läkarbedömningen att sjukskrivning ska ske. En annan situation där det är befogat att anvisa särskild läkare är om arbetstagaren återkommande byter läkare och det finns anledning att anta att det beror på att den tidigare läkaren inte har velat godta arbetstagarens önskemål att bli sjukskriven. Vidare är det motiverat att anvisa särskild läkare som ska utfärda begärt läkarintyg om arbetstagaren har problem med en viss specifik sjukdom eller missbrukar alkohol eller droger. Det kan också ligga i berördas intresse att den läkare som har att göra bedömningen av arbetsförmågan har särskild kännedom om arbetsplatsen och de arbetsuppgifter som finns tillgängliga. Att anvisa till en sådan läkare som kan ge både arbetstagare och arbetsgivare råd om vilka arbetsuppgifter som är lämpliga kan innebära att arbetstagarens faktiska arbetsförmåga tas till vara och onödig sjukfrånvaro undviks.

Före det att arbetsgivaren beslutar att arbetstagaren fr.o.m. en tidigare dag än den 8:e kalenderdagen i frånvaroperioden ska styrka sjukdomen och den nedsatta arbetsförmågan med läkarintyg ska arbetsgivaren samråda med verkstadsklubben eller om klubb saknas IF Metalls lokalavdelning. Detsamma gäller om arbetsgivaren beslutar att det är en viss läkare som ska utfärda läkarintyget. Samrådsskyldigheten innebär att arbetsgivaren ska redovisa varför han avser att ålägga arbetstagaren att styrka sjukfrånvaro med läkarintyg och i förekommande fall anvisa att enbart intyg från särskild läkare godtas för att sjuklön ska betalas. Den lokala arbetstagarorganisationen har under samrådet möjligheter att bedöma och diskutera det tilltänkta beslutet. Vad som framkommer under samrådet blir på det sättet en del av arbetsgivarens beslutsunderlag. Efter att samråd ägt rum är det arbetsgivaren som fattar beslut.

Om särskilda skäl föreligger kan samråd ske efter att beslutet är fattat. Vad som avses med särskilda skäl är i dessa fall främst omständigheter som gör att beslut måste fattas snabbt för att det ska ha avsedd effekt. Ett exempel är att arbetstagaren har begärt ledighet och den begäran har avslagits varefter arbetstagaren anmäler sig sjuk och det finns omständigheter som gör att arbetsgivaren bedömer att sjukfallet inte är korrekt. Ett annat exempel är att arbetstagaren har sjukanmält sig och arbetsgivaren får uppgifter om att arbetstagaren arbetar på annat håll eller ägnar sig åt aktiviteter som inte är förenliga med de uppgifter som arbetstagaren har lämnat. Att arbetstagaren haft omfattande korttidsfrånvaro, vilket t.ex. misstänks hänga samman med alkoholproblem, och sedan på nytt anmäler sig sjuk innebär inte i sig särskilda skäl för att samråda efter beslutet. I ett sådant fall bör arbetsgivaren redan när det finns skäl att sätta den omfattande korttidsfrånvaron i fråga ta upp frågan om krav på läkarintyg och eventuell hänvisning till företagshälsovården för att läkare därifrån ska utfärda läkarintyget. Att arbetsgivaren väntar till nästa sjukanmälan innebär normalt sett i sig inte att särskilda skäl föreligger.

Observera att arbetsgivaren enligt Teknikavtalet IF Metall är skyldig att betala skäliga kostnader för läkarintyget i de fall arbetsgivaren begär ett sådant. Denna skyldighet finns inte enligt tjänstemannaavtalet. Inget hindrar dock arbetsgivaren från att behandla arbetare och tjänstemän på samma sätt, dvs. arbetsgivaren betalar läkarintyget då läkarintyg särskilt begärs, oavsett om det gäller en arbetare eller en tjänsteman.

Särskilt om rätten till sjuklön när arbetsgivaren begärt intyg
Om arbetstagaren inte uppvisar begärt läkarintyg kan frånvaron komma att betraktas såsom olovlig. Någon rätt till sjuklön föreligger då inte. Olovlig frånvaro kan ytterst leda till uppsägning på grund av personliga skäl.

Om en arbetstagare blivit anvisad till särskild läkare föreligger rätt till sjuklön endast om arbetstagaren visar intyg från angiven läkare.

Det kan dock förekomma fall då arbetstagaren av speciell anledning anser att han eller hon inte har möjlighet att inhämta läkarintyg från den anvisade läkaren. I det fallet ska, arbetstagaren, om det inte föreligger förhinder, anmäla det till arbetsgivaren. Sådana skäl kan t.ex. vara att arbetstagaren drabbats av virus- eller bakteriesjukdom med symptom i form av hög feber och/eller magbesvär som gör att han eller hon vill besöka närmast belägna läkarcentral. Allmänt bör gälla att bedömningen sker generöst om det inte finns anledning att misstänka att arbetstagarens önskemål att vid visst tillfälle vända sig till annan läkare än den anvisade beror på att det inte finns goda skäl för sjukskrivning.

Det kan också förekomma fall då arbetstagaren mera långsiktigt har skäl att vända sig till annan läkare än den som arbetsgivaren anvisat. Annorlunda uttryckt anser arbetstagaren att anvisningsbeslutet bör ändras på visst sätt. Exempelvis kan skälet för en sådan inställning vara att arbetstagaren lider av en viss sjukdom som bäst behandlas av läkare med specialistkompetens eller att relationen mellan den anvisade läkaren och arbetstagaren inte är god och att det hänger samman med andra omständigheter än att läkaren inte delar arbetstagarens bedömning om arbetsförmågan. Även i dessa fall bör arbetsgivarens inställning vara generös inom ramen för anvisningsrättens syften. Med det avses att om önskemålet att få anvisningsbeslutet ändrat till att avse annan läkare inte kan antas vara ett utslag av tredska eller framställs i syfte att kunna vara sjukfrånvarande utan en rimlig arbetsförmågebedömning, så bör en omprövning kunna ske. Om arbetsgivaren inte anser att arbetstagarens önskemål har fog för sig kan verkstadsklubben begära förhandling i saken.

Läkarintygets utformning
Läkarintyget ska utformas så att såväl arbetsgivaren som arbetstagaren kan tyda och förstå innebörden. Det ska också vara relaterat till de arbetsuppgifter arbetstagaren utför.

Tystnadsplikt
Tystnadsplikt gäller enligt sjuklönelagen för dem som i det personaladministrativa arbetet vid företaget, genom läkarintyg eller sjukförsäkran, får kännedom om enskild arbetstagares hälsotillstånd eller övriga personliga förhållanden. Även den som endast tillfälligt är engagerad i sådant arbete omfattas av tystnadsplikten, vilket t.ex. kan gälla arbetsledare som ska vidarebefordra läkarintyg eller försäkran.

Det finns lagbestämmelser om straff för den som gör sig skyldig till brott mot tystnadsplikten.

Mom 2 Beräkning av sjuklön

Sjuklön betalas under den sjuklöneperiod som anges i lagen (1991:1047) om sjuklön för sådan tid, som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk.

Den första sjukfrånvarodagen i varje sjuklöneperiod utgör karensdag utan rätt till sjuklön.

För varje timme arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag med

__månadslönen x 12__    för den första sjukfrånvarodagen (karensdag)  
52 x veckoarbetstiden

och med

20 % x  __månadslönen x 12__    fr.o.m den andra sjukfrånvarodagen
52 x veckoarbetstiden

Arbetstagare, som skulle varit berättigad till ersättning för arbete på obekväm tid, erhåller fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen dessutom 80 procent av denna som sjuklön.

Anmärkning 1
Om arbetstagare, som omfattas av överenskommelse om kollektiv produktionsövertid, helt eller delvis är frånvarande på grund av sjukdom under sådan tid, gäller följande.

Arbetstagare ska erbjudas att utföra övertidsarbete med ersättning som för produktionsövertid. Erbjudandet ska omfatta samma antal timmar som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande. Om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat, ska detta övertidsarbete utföras inom 14 dagar efter att han återgått i arbete efter sjukfrånvaron.

Erbjuder arbetsgivaren inte övertidsarbete enligt ovan, ska arbetstagaren erhålla sjuklön för den tid som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande.

Anmärkning 2
Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det en tidigare sjukperiod avslutats betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod.

Om betald ledighet enligt överenskommelse lagts ut då arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom ska den betalda ledigheten ligga fast och något sjukavdrag ska inte göras under den betalda ledigheten.

Anmärkning 3
Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan betalar arbetsgivaren sjuklön om 80 procent även för den första sjukfrånvarodagen.

Anmärkning 4
Vissa arbetstagare kan enligt beslut av Försäkringskassan av medicinska skäl ha rätt till sjuklön om 80 procent redan från och med den första sjukfrånvarodagen.

Anmärkning 5
Med veckoarbetstid avses ordinarie arbetstid i timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår enligt § 4 mom 3:2 första stycket. För tvåskiftsarbete ska dock veckoarbetstiden vara 38 timmar vid beräkningen av sjuklön.

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Rätten till sjuklön är begränsad till sjuklöneperioden, dvs. de första 14 kalenderdagarna. Fr.o.m. 15:e dagen i sjukperioden, får arbetstagaren sjukpenning från Försäkringskassan och ersättning från den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS.

Sjuklön betalas för de frånvarotimmar arbetstagaren skulle ha arbetat under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk. Det innebär att sjuklön endast kan vara aktuell vid arbetsdagar. Förutsättningen är dock att den anställde skulle ha utfört arbete under denna tid om han inte varit sjuk och att han gör en inkomstförlust.

Ersättningsnivån är 0 procent den första sjukfrånvarodagen (karensdag) och 80 procent de därefter följande ersättningsdagarna.

Exempel
En anställd med normal dagarbetstid sjukanmäler sig en fredag och är sjuk t.o.m. nästkommande torsdag. Fredagen är då karensdag. Måndag t.o.m. torsdag betalar arbetsgivaren sjuklön med 80 procent.

Sjukavdrag de första 14 kalenderdagarna
För den som är frånvarande på grund av sjukdom görs den första sjukfrånvarodagen ett sjukavdrag om 100 procent (karensdag). De följande sjukfrånvarodagarna i sjuklöneperioden görs sjukavdrag med 20 procent enligt formlerna i avtalet.

Arbetstagare som skulle varit berättigade till ersättning för arbete på obekväm tid (ob-tid) får dessutom dag 2–14 sjuklön med 80 procent av den ob-ersättning arbetstagaren skulle haft om han inte varit sjuk. Eventuellt förlorad ob-ersättning under karensdagen (dag 1) beaktas inte vid sjuklöneberäkningen.

Eventuella skiftformstillägg, premielönedelar eller bonus ska också tas med i underlaget för beräkning av sjuklön.

 Veckoarbetstiden
Med veckoarbetstid avses genomsnittlig ordinarie arbetstid per helgfri vecka under ett kalenderår. För heltidsanställda gäller de veckoarbetstider som anges i § 4 mom 3:2 första stycket. Vid tvåskiftsarbete gäller dock veckoarbetstiden 38 timmar.

 Månadslönen
Eventuella fasta månatliga tillägg medräknas i månadslönen vid beräkning av sjukavdraget. Däremot ska eventuell förmån av fri kost och/eller bostad inte medräknas.

Sjukavdrag
Sjukavdrag görs för de frånvarotimmar arbetstagaren skulle ha arbetat under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk. Det innebär att sjukavdrag endast ska göras arbetsdagar under den 14 dagar långa sjuklöneperioden. Om arbetstagaren skulle ha arbetat övertid om han inte varit sjuk ska sjuklön inte betalas för denna tid. (Vid kollektiv produktionsövertid gäller särskilda regler enligt Anmärkning 1).

Exempel
En anställd med normal dagarbetstid sjukanmäler sig en fredag och är sjuk t.o.m. nästkommande torsdag. Fredagen är då karensdag och sjukavdrag görs med 100 procent. Måndag t.o.m. torsdag gör arbetsgivaren sjukavdrag med 20 procent.

Karensdag
Karensdagen gäller vid egen sjukdom. Vid andra typer av ledighet med ersättning från Försäkringskassan, t.ex. tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning, räknas frånvaroperioden i sin helhet som tjänstledighet.

En sjuklöneperiod inleds den första arbetsdagen arbetstagaren är frånvarande på grund av att arbetsförmågan är nedsatt av sjukdom och arbetstagaren gör en inkomstförlust därför att han inte kan arbeta. Detta gäller oavsett hur länge arbetstagaren varit sjuk innan frånvaron.

Normalt utgör den första dagen i sjuklöneperioden karensdag. Vid eventuell senare sjukanmälan utan laga förfall utgör den senare sjukanmälningsdagen karensdag och frånvaron dessförinnan kan betraktas som olovlig. Karensdagen gör arbetsgivaren 100 procent sjukavdrag. Vissa undantag gäller dock till följd av det s.k. allmänna och särskilda högriskskyddet. Detta kommenteras längre fram.

Vid frånvaro del av dag finns det ingen frånvarotid som måste överskridas för att den första sjukfrånvarodagen ska räknas som karensdag. Om arbetsgivaren misstänker att reglerna missbrukas kan den anställde uppmanas besöka läkare och styrka sjukdomsfallet med läkarintyg redan från första dagen i sjukperioden. Alternativt kan arbetsgivaren begära att den anställde i det fall frånvaron fortsätter efterföljande dag styrker denna med läkarintyg.

Skulle en anställd bli sjuk efter den egna ordinarie arbetstidens slut räknas efterföljande sjukfrånvarodag som karensdag.

Exempel
En heltidsanställd med arbetstiden 07.00 till 16.00 måndag till fredag insjuknar en måndag eftermiddag och går hem kl 14.00. Den anställde är tillbaka i arbete på onsdagen. Måndagen räknas då som karensdag. Sjukavdrag görs då för tiden mellan 14.00 och 16.00. För tisdagen gör arbetsgivaren sjukavdrag med 20 procent.

Även vid intermittent deltidsarbete räknas den första dagen som den anställde skulle ha arbetat, men är frånvarande på grund av sjukdom, såsom karensdag. Efterföljande arbetsfria dagar räknas in i sjuklöneperioden medan sjukavdrag endast görs för de dagar och de timmar, som den anställde skulle ha arbetat. För dessa ersättningsdagar i sjuklöneperioden gör arbetsgivaren sjukavdrag med 20 procent på vanligt sätt. Vid udda arbetstider då ett arbetspass sträcker sig över två dygn inleds sjuklöneperioden alltid den första kalenderdagen då arbetstagaren är sjukfrånvarande under passet. Karensdag liksom ersättningsdag beräknas dock utifrån arbetspassen även om ett arbetspass omfattar delar av två dygn.

Exempel
Ständigt nattarbete fem nätter i veckan med start söndag kväll kl. 22.00 och avslutning fredag morgon kl. 05.00. En arbetstagare är sjukfrånvarande en hel arbetsvecka. Söndagen räknas som dag 1 vid beräkningen av sjuklöneperioden och passet söndag kl. 22.00 till måndag kl. 05.00 räknas som karensdag.

De följande fyra nätterna gör arbetsgivaren sjukavdrag med 20 procent.

Om sjukfrånvaron varat längre utgör den 14:e kalenderdagen den sista dagen i sjuklöneperioden. Sjukavdrag med 20 procent dvs. sjuklön kan vara aktuell längst t.o.m. arbetspasset som infaller natten mellan den 14:e och 15:e kalenderdagen. Fr.o.m. 15:e kalenderdagen betalar Försäkringskassan sjukpenning kalendariskt på vanligt sätt och arbetsgivaren gör ett 100-procentigt sjukavdrag.

Vid arbetstidsscheman med längre eller kortare arbetsdagar än normala 8 timmar utgör på vanligt sätt hela den första sjukfrånvarodagen karensdag. För de följande sjukfrånvarodagarna görs sjukavdrag med 20 procent.

Exempel
Ett företag har deltidsanställt arbetstagare för helgarbete med arbetstiden 2 x 12 dvs. 24 timmar per vecka. Karensdagen omfattar då 12 timmar. På samma sätt har en halvtidsanställd med en ordinarie arbetstid på 4 timmar per dag en karensdag om 4 timmar.

Intermittent deltidsarbetande med långa arbetsdagar får således en längre karensdag än dagtidsarbetande. Å andra sidan drabbas dessa helgarbetande statistiskt sett mer sällan av korttidssjukfrånvaro, då sannolikheten att ett sjukdomsfall ska infalla lördag till söndag (två dagar) är mindre än att det infaller någon av dagarna måndag till fredag (fem dagar).

Kollektiv produktionsövertid, anmärkning 1
Den som är sjuk under produktionsövertid ska i första hand erbjudas övertidsarbete med produktionsövertidsersättning motsvarande tid. Övertidsarbetet ska utföras inom en 14-dagarsperiod efter återkomsten i arbete. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överens om att detta övertidsarbete ska utföras vid en senare tidpunkt. Endast om arbetsgivaren inte erbjuder övertidsarbete enligt ovan föreligger rätt till sjuklön för sjukfrånvaro under produktionsövertid.

Återinsjuknande respektive betald ledighet, anmärkning 2
Beträffande återinsjuknanderegler, se kommentarerna till mom. 1 under rubriken sjukperiod.

Sjukavdrag ska inte göras för den tid då betald ledighet (enl. reglerna för arbetstidsbanken) är utlagd. För denna tid behåller arbetstagaren sin månadslön och den betalda ledigheten konsumeras på vanligt sätt genom uttag ur tidbanken.

Hög sjukfrånvaro, högriskskydd, anmärkning 3 och 4
Det allmänna högriskskyddet innebär att antalet karensdagar under en löpande 12-månadersperiod maximeras till tio stycken. Om antalet karensdagar som inträffat 12 månader tillbaka i tiden räknat från den första sjukfrånvarodagen i den aktuella sjukperioden uppgår till tio utgår ingen ytterligare karensdag. Arbetsgivaren ska i stället göra sjukavdrag med 20 procent för den första sjukfrånvarodagen dvs. samma avdrag som för efterföljande sjuklönedagar.

Exempel
Med 12-månadersperiod avses 365 (366) dagar. Om en sjuklöneperiod inleds t.ex. den 15 april ett år ska beräkningen av 12-månadersperioden utgå från den 15 april året innan.

För anställda, med förutsägbar hög sjukfrånvaro, kan Försäkringskassan besluta om s.k. särskilt högriskskydd. Även arbetssökande kan ansöka om och beviljas särskilt högkostnadsskydd med syftet att anställningsbarheten ska öka. För att Försäkringskassan ska kunna besluta om detta fordras att arbetstagaren av medicinska skäl bedöms ha en omfattande sjukfrånvaro. Syftet med detta skydd är att underlätta situationen på arbetsmarknaden för personer med hög sjukfrånvaro. Skyddet innebär att arbetsgivarens kostnader för sjuklön och lagstadgade arbetsgivaravgifter ersätts av Försäkringskassan.

Det är arbetstagaren som ansöker om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan . Arbetsgivaren betalar sjuklön dvs. gör sjukavdrag enligt nedan och ansöker om ersättning för sjuklönekostnaderna (sjuklön inklusive arbetsgivaravgifter) från Försäkringskassan i efterhand.

Särskilt högriskskydd kan sökas i följande fall.

Omfattande korttidsfrånvaro – Arbetstagaren har en sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder under en tolvmånadersperiod. Om ansökan beviljas av Försäkringskassan gör arbetsgivaren sjukavdrag med 20 procent redan från första sjukfrånvarodagen, dvs. ingen karensdag.

Längre sjukperioder – Arbetstagaren har en sjukdom som kan antas medföra en eller flera längre sjukperioder (mer än 14 dagar) under en tolvmånadersperiod. Observera att arbetsgivaren i detta fall ska göra sjukavdrag med 100 procent den första frånvarodagen, dvs. karensdagen gäller.

Organdonation e.d. – Arbetstagaren utsätts för ingrepp för att ta tillvara biologiskt material eller då förberedelse av sådant ingrepp sker t.ex. vid donation av transplantat. Sjukavdrag görs med 20 procent redan från första dagen dvs. ingen karensdag.

Rätten till sjuklön i vissa fall

Sjukdom under semestern
Vid sjukdom under semester betalas ingen sjuklön.

En arbetstagare har dock enligt bestämmelserna i 15 § SemL möjlighet att vid sjukdom som inträffar under semester begära s.k. ersättningssemester. Det är den anställde som avgör om han på grund av sjukdom anser att han inte fått tillräcklig rekreation och vill utnyttja möjligheten till s.k. ersättningssemester.

En förutsättning för detta är att arbetstagaren begär ”ersättningssemester” när sjukdomsfallet inträffar under semestern eller omedelbart efter. Ersättningssemester kan begäras för hela eller delar av sjukperioden som infaller under semesterperioden. Ersättningssemester kan dock inte begäras vid sjukdom del av dag t.ex. vid halv sjukskrivning.

Arbetsgivaren är enligt semesterlagens tvingande regler skyldig att lägga ut ersättningssemestern under den resterande delen av semesteråret, även om arbetstagaren senare eventuellt inte längre vill ha sin ersättningssemester. Ersättningssemestern går inte heller att spara till ett senare semesterår. Kan arbetsgivaren och arbetstagaren inte enas om när under kvarvarande semesterår ersättningssemestern ska förläggas bestämmer arbetsgivaren ytterst om förläggningen.

Endast om arbetstagaren begär ersättningssemester har han rätt till sjuklön och då för de dagar han begärt ersättningssemester. Denna period är då att betrakta som en sjukperiod.

Arbetsgivaren kan då välja att hantera sjuklönen och semesterlönen på olika sätt. Arbetsgivaren kan exempelvis göra löneavdrag för redan utbetald semesterlön under sjukperioden och betala sjuklön alternativt låta arbetstagaren behålla redan utbetald semesterlön och istället betala ut sjuklönen i samband med att ersättningssemestern tas ut.

Om arbetstagaren insjuknar under semestern utan att begära ersättningssemester och sjukdomen fortsätter den första arbetsdagen efter semestern utgör denna dag första dagen i en sjuklöneperiod och blir karensdag.

Även för obetald semesterledighet kan den anställde begära ersättningssemester. I det fallet ska arbetsgivaren inte betala någon sjuklön.

Sjukdom vid betald ledighet
Om betald ledighet genom uttag ur arbetstidsbanken utlagts och arbetstagaren blir sjuk under sådan tid gäller följande.

Eftersom den tiden inte skulle ha utgjort arbetad tid, även om arbetstagaren varit frisk, och den anställde inte gör någon inkomstförlust för tiden ifråga, föreligger inte någon rätt till sjuklön. Någon rätt att vid sjukdom under betald ledighet vara ledig motsvarande tid vid annat tillfälle, såsom vid sjukdom under semester, finns inte.

Den betalda ledigheten förbrukas såsom tidigare överenskommits. Arbetsgivaren betalar lön på vanligt sätt för den tid som arbetstagaren är ledig. För den tid under ordinarie arbetstid, som arbetstagaren faktiskt skulle ha arbetat utgår sjuklön och sjukavdrag görs på vanligt sätt.

Exempel
En arbetstagare arbetar tvåskift med eftermiddagsskiftet förlagt till kl.14.00–22.30 med 30 min. rast. En fredag har han använt två timmar ur tidbanken för betald ledighet som utlagts mellan kl. 20.30–22.30. Arbetstagaren blir en vecka sjuk torsdag och fredag.

Torsdagen är karensdag. Fredagen skulle han ha arbetat mellan 14.00 och 20.30, dvs. 6 timmar + rast 30 min. Han har rätt till sjuklön under 6 timmar dvs. sjukavdrag görs för denna tid. För den betalda ledigheten på 2 timmar görs inget löneavdrag.

Sjukdom vid tjänstledighet, fackligt arbete m.m.
Vid sjukdom under studieledighet, obetald ledighet för fackliga uppdrag, föräldraledighet eller annan tjänstledighet föreligger aldrig någon rätt till sjuklön, eftersom ledigheten är obetald. Betald ledighet för fackligt arbete jämställs med arbetad tid, varför sjuklön ska betalas vid sjukfrånvaro under sådan tid.

Exempel
En arbetstagare är tjänstledig en vecka och blir sjuk några dagar mitt i veckan. Tjänstledigheten inleder frånvaroperioden och han skulle således inte ha arbetat sjukdagen. Tjänstledigheten varar hela veckan och arbetstagaren har inte rätt till sjuklön dvs. tjänstledighetsavdrag ska göras för hela veckan.

Sjukdom vid studieledighet om högst en vecka
I AD-dom 1995:51 fastslår Arbetsdomstolen att en arbetstagare, som blir sjuk under studieledighet om högst en vecka, enligt studieledighetslagen har rätt att utan begränsning återgå i arbete. Arbetstagaren har i det fallet rätt till sjuklön varför sjukavdraget ska göras på sedvanligt sätt under förutsättning att villkoren för detta i övrigt är uppfyllda.

Sjukdom och tillfällig vård av barn
Sjuklön ska inte betalas för tid då den anställde får tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan. Om arbetstagaren under en pågående sjukperiod anmäler vård av sjukt barn avbryts sjukperioden. Om arbetstagaren fortsätter att vara sjukfrånvarande efter den tillfälliga vården av barn räknas detta som en ny sjukperiod såvida inte återinsjuknandet sker inom fem kalenderdagar.

Permission och sjuklön
Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall är inte permissionsgrundande i det fall sjukfrånvaron fortsätter efterföljande arbetsdag. Tiden för läkarbesöket räknas då in i sjukperioden och utgör karensdag. För efterföljande sjukfrånvarodagar betalar arbetsgivaren sjuklön och gör sjukavdrag. Om arbetstagaren däremot arbetar efterföljande arbetsdag har han rätt till permission för det akuta läkarbesöket på vanligt sätt. Något sjukavdrag ska då inte göras.

Om permissionsanledning infaller under pågående sjukperiod föreligger inte rätt till permission. En förutsättning för permission är att arbetstagaren skulle arbetat om permissionsgrunden inte förelegat.

Exempel
En arbetstagare är sjuk en vecka. Under denna vecka infaller egen 50-årsdag. Eftersom permissionsanledningen infaller under pågående sjukperiod har han ingen rätt till permission. Arbetsgivaren betalar sjuklön och gör sjukavdrag för veckan på vanligt sätt.

Mom 3 Sjukavdrag efter sjuklöneperioden

För varje kalenderdag frånvaron omfattar görs sjukavdrag med

månadslönen x 12
365

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Sjukavdrag vid längre frånvaro än 14 kalenderdagar
Från och med den 15:e kalenderdagen upphör arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön. För denna tid betalar Försäkringskassan sjukpenning och AFA-sjukförsäkring betalar viss sjukersättning (AGS).

Sjukavdrag görs med 100 procent enligt formeln i avtalet.

Sjukavdraget kan dock högst uppgå till en månadslön.

Vid delsjukskrivning (t.ex. 25, 50 eller 75 procent) görs sjukavdrag enligt formeln, men i proportion till sjukskrivningsgraden (dvs. 25, 50 resp. 75 procent x månadslönen x 12/365). Vid t.ex. halv sjukskrivning en hel månad under sjukpenningtid betalas en halv månadslön.

Mom 4 Föräldralön

I och med att Svenskt Näringsliv och LO träffat överenskommelse om att det ska inrättas en försäkring inom AFA om utfyllnad av föräldrapenning under föräldraledighet kommer bestämmelsen om föräldralön i Mom 4 att upphöra att gälla den 1 januari 2014.

En arbetstagare som är tjänstledig på grund av graviditet eller födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till graviditetsspenning eller föräldrapenning har rätt till föräldralön om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.

Föräldralön utges

  • under två månader om arbetstagaren har varit anställd i ett men ej två år i följd och
  • under sex månader om arbetstagaren har varit anställd i två år i följd eller mer.

Föräldralön utges enbart för en sammanhängande ledighetsperiod. Om tjänstledigheten skulle bli kortare än två respektive sex månader, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Föräldralön på grund av graviditet eller födelse av eget barn betalas inte för ledighet som tas ut efter att barnet är 18 månader. Ledighet på grund av adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det berättigar till föräldralön enbart om den tas ut inom 18 månader från adoptionen eller mottagandet.

Föräldralönen per månad utgör 10 procent av månadslönen. För månadslönedelar som överstiger 10 x gällande prisbasbelopp/12 utgör föräldralönen 90 procent.

Anmärkning
Vid beräkning av föräldralön jämställs med månadslönen genomsnittlig ob-ersättning samt genomsnittligt skiftformstillägg per månad enligt senast kända kvartalsstatistik då föräldraledigheten börjar.

Utbetalning av föräldralön sker vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under den tid föräldralön utges.

Föräldralön utges inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt Socialföräkringsbalken. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Arbetstagare har under vissa förutsättningar rätt till föräldralön under högst fem månader vid tjänstledighet på grund av graviditet eller födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av adoptivbarn som tas ut innan barnet fyller 18 månader respektive inom 18 månader från adoption eller mottagandet. För att arbetstagaren ska få föräldralön fordras att hon/han har varit anställd under minst ett år.

Föräldralön betalas löpande under en sammanhängande ledighetsperiod på högst sex månader. (Högst två månader om arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd i ett men inte två år i följd). Föräldralön betalas endast för en sammanhängande ledighetsperiod. Om arbetstagaren vill dela upp föräldraledigheten kan hon/han välja under vilken period föräldralön ska utbetalas.

Arbetstagaren måste därför alltid anmäla under vilken ledighetsperiod hon/han vill ta ut föräldralön.

Föräldralön betalas inte för längre period än arbetstagaren är tjänstledig av de orsaker som anges ovan.

Oavsett om det är fråga om hel- eller delföräldraedighet gäller begränsningen två respektive sex månader för rätten till föräldralön. Vid exempelvis halv föräldraledighet under sex månader erhålles halv föräldralön i sex månader. Detta gäller oavsett om ledigheten förläggs som halva dagar eller intermittent t.ex. som hel ledighet varannan vecka.

Flerbarnsfödsel påverkar inte föräldralönens storlek. Då en förälder övergår från en föräldraledighet till en ny då nytt barn föds betalar arbetsgivaren föräldralön under ytterligare en period enligt reglerna ovan.

Föräldralönen beräknas på följande sätt.
Föräldralönen vid hel föräldraledighet är 10 procent av månadslönen och för lönedelar över ”föräldrapenningtaket” (10 x basbeloppet/12) 90 procent. I förekommande fall medräknas den genomsnittliga ob-ersättningen och skiftformstillägget per månad enligt senast kända kvartalslönestatistik.

Mom 5 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med

__månadslönen x 12__
52 x veckoarbetstiden

Anmärkning
Med veckoarbetstid avses ordinarie arbetstid i timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår enligt § 4 mom 3:2 första stycket. För tvåskiftsarbete ska dock veckoarbetstiden vara 38 timmar vid beräkningen av avdraget.

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med arbetstagarens hela månadslön.

Visa gemensamma kommentarerDölj gemensamma kommentarer

Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning gör arbetsgivaren ett löneavdrag enligt formeln i avtalet. Angående ”veckoarbetstid” och ”månadslön” se kommentarerna till mom 2.